Blogg: Orrspelsfrukost

Det var förra året jag upptäckte Fjällmossen. Mina associationer till mosse har tidigare varit sank mark med mycket mygg. Inte så kul alltså. Fjäll däremot mer lockande. Kanske var vi på besök i denna naturen när jag gick i mellanstadiet,men det satte i så fall inga spår. Jag åkte bil till Brännestad, parkerade bilen och tog mig ut på den härliga slingrande markvägen. Ljung och enar, skog i horisonten. Inte vått, bara snösmältning var det då. I fjor.

– Vad fint här är! Jättefint, tänkte jag och hade ambitionen att ta mig ut en morgon för att se och höra orrspel. Men det blev inte då. Däremot fick jag mina tyska turister att cykla till Fjällmossen i hällande septemberregn, och de var lyriska över upplevelsen.

Kanske kan jag erbjuda turister Orrspelsfrukost. De kommer till Kölleröd på fredagkvällen och sedan guidar jag eller någon annan dem till eller på platsen. Frukostpaket ska med, antingen från Önneköps livs eller från bageriet.  Så jag testade själv nu, orrarna är livligast i april, men från mars kan man ha tur att få se och höra deras hetsiga lek.

Flera bilar på parkeringen. Ett par från Hörby vandrade vägen samtidigt som jag. Klockan var redan kvart över sju när vi kom fram, kanske för sent? Ett danskt sällskap väntade borta vid tornet och en annan man från bygden. De hade inte sett något, eller hört. Det var kallt. Jag skulle haft varmare kläder och kaffe med. Nu vet jag att det är viktigt,  och en kikare förstås.

En stor vacker hjort kom. Plast från en höbal hade fastnat i kronan och djuret försökte skava av den. Jag och danskarna lämnade tornet efter tjugo minuter. Så hörde vi plötsligt det porlande orrlätet. Vi vände om och väntade. Nej. Fåglarna fick vi inte se, de gömde sig spelande i skogen. Lätet, morgonen och landskapet var belöning nog. Kölleröd-Guddastad-Bönhult-Brännestad. Så kan man hitta till Fjällmossen.