Lin. Del 1.

Ingrid Ohlsson i Grankarp har odlat lin sedan 1980-talet. Intresset väcktes när hennes dotter testade linodling som fritidsaktivitet i 4H. Mamman Ingrid blev riktigt biten och odlade i större skala. Då var eterneller populära och Ingrid gjorde små arbeten som hon sålde. I år har Ingrid en liten odling. Vi tittar på blomman, beundrar färgen. Vi ser hur växten är formad, lång och slingrig. Under den egyptiska högkulturen bar människor linnekläder. Mumier är svepta i linneremsor. Från medeltiden var lin en vanlig nyttoväxt även i Norden, den gav svala starka kläder, lakan och dukar.

I slutet av artonhundratalet byttes linet ut mot bomull i finkläder. Och produktionen av lin upphörde här i början av 1900-talet.Min mormor, född 1882 vävde lakan och dukar av lin som hon och hennes mor hade odlat själva.

Till dukar odlas lin fortfarande i Hälsingland. Linnedukar ska kallmanglas och absolut inte köras i torktumlare. Här är en film som tar 4 minuter. Den handlar om linberedning och om linets historia.Ingrid läste till sin förvåning på landsarkivet, att hennes far och farfar noggrant hade noterat hur linet skulle sås, rensas, skördas och beredas. Kan verkligen kärleken till linet sitta i generna? undrar hon ( och katten).

I mitten av juni såg plantorna ut såhär:

I Hotspot Kölleröd syns mer eller mindre väl bevarade rester av byggnaderna, brydestugorna, där en del av beredningen sköttes. I Bessinge är den senast, och mest pietetsfullt bevarad. Lättillgängliga att se finns vackra ruiner i Rugerup, Tattarp och i Tormastorp.